Syrrans Svärfar

Nu ska ni få höra en historia om när jag gjorde bort mig.Vilken i ordning av alla jäkla gånger jag gjort bort mig vet jag inte...Jag gör som sagt de titt som tätt.Jag och min äldsta syster Carina gick på Rusta en dag för ett år sen ca o shoppade.

Rätt som det var kommer hennes svärfar förbi och min syster säger inte ens "hej" och inte han HELLER...Sen börjar han prata med mig och de två ignorerar varandra HELT.Jag blir skitirriterad på min otrevliga syster som inte ens hejar på hennes alldeles egna svärfar så jag ger henne en rejäl irriterad blick och försöker nicka lite som att "ska du inte säga hej".De rusar runt massor av tankar i huvudet på mig men till slut kan jag inte hålla käften så jag utbrister surt till syrran: SKA DU INTE ENS SÄGA HEJ TILL DIN SVÄRFAR?????!!!
Först står hon där bara o ser ut som ett jäkla frågetecken och hennes svärfar med, och alla bara tittar på varandra konstigt. Då säger hon: de där är inte MIN svärfar...... varvid jag frågar gubben brevid: Mäh...vem  är du då??!!! Ja men jag är ju Ritas svärfar....
.Gissa om jag blev helt illröd i ansiktet!!!!! Men gud va pinsam jag är.Jag var lixom 100% säker på att det var syrrans svärgubbe att jag lixom inte tänkte längre. Vi skyndade oss och gå åt andra hållet från hennes sk "svärfar" gick. Sen gömde vi oss bakom en hylla långt inne i butiken och skrattade och skrattade och skrattade så de måste ha ekat över hela butiken. Tja vi skrattade hela vägen hem så jag knappt såg vägen för alla tårar.Och på jobbet senare på dagen så kom mina skrattanfall( lite smått pinsamt när man står där ensam och jobbar o gapskrattar för sig själv)Men vilket roligt minne och jag kan än idag se deras frågande blick framför mig.

Ett par veckor senare träffar Syrran samma gubbe på stan och han kommer fram och säger: Hej, kommer du ihåg mig? din svärfar. Hahahahahahahaha........

"Att bli sviken är när ens vänner inte vill leka när de är sjuka" Clara 8 år